- Startsida
- Kundservice
- Vanliga frågor
Vanliga frågor
Här har vi samlat svar på massor av vanliga frågor som vi får. Hoppas vi kan hjälpa dig också. Sök fritt eller välj kategori.
Filtrera resultatet
Det här formuläret postas automatiskt
-
Är det fel på min vattenmätare?
Alla vattenmätare är testade och godkända innan de sätts upp. Men de är känsliga och mäter även små läckor. Om den visar att det gått mycket vatten behöver du kontrollera om det finns något läckage på din anläggning efter mätaren. Om du ska lämna huset en längre tid kan du stänga av ventilerna.
-
När kommer de nya kärlen för plast- och pappersförpackningar?
Kärl för förpackningar kommer att levereras till kunderna vecka 44–51 2026 och börjar tömmas januari 2027.
-
Hur ska jag hålla ordning på när varje kärl ska tömmas?
För att hjälpa dig att hålla koll på vilka tunnor som ska ställas ut varje gång sopbilen kommer lanserar vi Miva-appen under hösten 2026. Appen kommer att finnas för nedladdning i Google Play och AppStore.
Med appen installerad får du en push-notis dagen innan sopbilen kommer med information om vilka kärl som ska ställas ut för tömning. Då blir du påmind och skulle du vara bortrest har du möjlighet att ta hjälp av exempelvis en granne för att få kärlen utställda. Eller komma ihåg att ställa ut dem innan du åker bort.
-
Måste förpackningar läggas löst i sina respektive kärl?
Nej, det går bra att samla små förpackningar i en större förpackning/påse så länge påsen är av samma material. En plastpåse får dock som mest får motsvara en vanlig soppåse på cirka 30 liter. En papperspåse får inte vara större än en vanlig pappersbärkasse från mataffären.
Det går även fint att lägga både plast- och pappersförpackningar löst i sina respektive kärl.
-
Vi har flera blöjbarn och att få restavfallet tömt var sjätte vecka kommer inte att fungera. Vad gör vi?
Det här är en av de vanligaste synpunkterna som brukar komma från hushåll med blöjbarn när man går över till glesare tömning av restavfall. Erfarenheter från andra kommuner som har infört liknande system visar att just blöjor ofta utgör en stor del av restavfallet, och att vissa hushåll därför tillfälligt kan behöva mer utrymme än standardkärlet ger vid sex veckors intervall. I dessa fall finns möjlighet att beställa ett större eller extra kärl för restavfall. På så sätt kan ni få det utrymme som behövs under perioden med blöjbarn, utan att behöva oroa er för att kärlet ska bli fullt innan nästa tömning.
-
Vad händer om jag missar tömningen av restavfall när det kärlet bara töms var sjätte vecka?
För att hjälpa dig att hålla koll på vilka tunnor som ska ställas ut varje gång sopbilen kommer lanserar vi Miva-appen under hösten 2026. Appen kommer att finnas för nedladdning i Google Play och AppStore.
Med appen installerad får du en push-notis dagen innan sopbilen kommer med information om vilka kärl som ska ställas ut för tömning. Då blir du påmind och skulle du vara bortrest har du möjlighet att ta hjälp av exempelvis en granne för att få kärlen utställda. Eller komma ihåg att ställa ut dem innan du åker bort.
Har man missat en tömning finns även möjlighet att beställa en extra säck som placeras vid sopkärlet nästa gång restavfallet ska tömmas.
-
Hur får jag vatten till mina djur under en vattenavstängning?
Det korta svaret är att du som djurägare ansvarar för att dina djur har vatten även vid en vattenstörning. Kommunens nödvatten är begränsat och i första hand avsett för hushållens behov. Kanske kan det lösas med hjälp av en egen brunn, vatten från intilliggande sjö eller bäck eller genom att prata med någon granne eller lantbrukare i närheten.
Ett längre svar är att detta regleras och styrs av nödvattenplanen. Den säger att såväl kommunala som privata verksamheter och kunder kan behöva se över sin egen planering inför en eventuell situation då den allmänna dricksvattenförsörjningen inte fungerar som vanligt. Vid begränsad vattentillgång är anslutna fastighetsägare skyldiga att reducera sin vattenförbrukning enligt VA‐huvudmannens anvisning. Varje enskild verksamhet/kund får själva hämta nödvatten vid utpekade hämtstationer samt använda egna kärl för hämtning. Sådana hämtstationer/vattentankar ställs ut om ett berört området beräknas bli utan vatten längre än 24 timmar. Industrier eller andra verksamhetsutövare som inte är prioriterade och som använder dricksvatten för andra ändamål än hushållsändamål kan inte utan vidare räkna med att för dessa ändamål få tillgång till nödvatten.
Vid störningar i dricksvattenförsörjningen ska Miva i första hand försörja nedanstående prioriterade verksamhetsutövare med nödvatten. Utgångspunkten är att i första hand skydda människors liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. Det är kommunens säkerhetsenhet och de kommunala förvaltningarna som gemensamt tagit fram prioriteringsordningen.
Prioritering nödvattenförsörjning Verksamhet
Prio-klass
Motivering
Sjukhuset
1
Skydda patienters liv och hälsa
Vård- och omsorgsboende med tillagningskök
2
Skydda brukarnas liv och hälsa
Skola med tillagningskök
3
Skydda brukarnas liv och hälsa (kök)
Skydda samhällets funktionalitet (skola)
Samhällsviktiga verksamheter anslutna till den allmänna dricksvattenanläggningen
4
Upprätthålla samhällets funktionalitet
Vård‐ och omsorgsboende och LSS-boende
5
Skydda brukarnas liv och hälsa
Skolor, förskolor med mottagningskök
6
Säkerställa samhällets funktionalitet
Serviceboende
7
Skydda brukarnas liv och hälsa
-
Tjänar Miva pengar på mina förpackningar?
Nej, precis som med det mesta övriga avfallsslag som vi samlar in på exmepelvis återvinningscentralen så har vi kostnader för både insamlingen och behandlingen av avfallet.
Det är snarare så att vi alla tjänar på att sortera ut matavfall och förpackningar från restavfallet eftersom restavfallet är det dyraste avfallet. När du sorterar förpackningar som mjölkpaket, burkar och flaskor kan materialen återvinnas till nytt istället för att bränna. Att samla in och behandla restavfall är både dyrare och mindre hållbart än återvinning – kostnaderna för förbränning har ökat med cirka 25 % sedan 2021. Restavfall brinner bara en gång, men förpackningar kan få flera nya liv. Alla tjänar på att återvinna.
Det kan också vara viktigt att komma ihåg att vi inte får gå med vinst, utan ska följa självkostnadsprincipen.
-
Tjänar Miva pengar på mitt matavfall?
Nej, precis som med det mesta övriga avfallsslag som vi samlar in på exmepelvis återvinningscentralen så har vi kostnader för både insamlingen och behandlingen av avfallet. För just matavfall betalar vi 600 kr per ton plus fraktkostnader till behandlingsanläggningen i Härnösand.
Vi tjänar alla på att sortera ut matavfall och förpackningar från restavfallet eftersom restavfallet är det dyraste avfallet. Att samla in och behandla restavfall är både dyrare och mindre hållbart än återvinning – kostnaderna för förbränning har ökat med cirka 25 % sedan 2021. Restavfall brinner bara en gång, men förpackningar kan få flera nya liv. Alla tjänar på att återvinna.
Så att insamling av matavfall blir obligatoriskt i hela landet handlar inte om att vi ska tjäna pengar eller gå med vinst, utan om att uppfylla ett lagkrav som gäller hela landet. När matavfallsinsamling nu blir obligatoriskt så innebär det faktiskt också en minskad kostnad på 70 kronor i månaden för ett genomsnittligt hushåll som inte tidigare sorterat ut sitt matavfall. Det beror på att viktavgiften nu blir densamma för alla kunder. Det kan också vara viktigt att komma ihåg att vi inte får gå med vinst, utan ska följa självkostnadsprincipen.
-
Är det verkligen miljömässigt hållbart att transportera vårt matavfall ända till Härnösand?
Att insamlingen av matavfall blir obligatorisk i hela landet handlar om att vi idag eldar upp en värdefull resurs. Matavfall innehåller mycket energi och kan omvandlas till biogas till fordon och biogödsel. På 1 kilo matavfall går det att utvinna biogas som räcker i 2,5 kilometer. Och med tanke på att Naturvårdverket uppskattar att genomförandet fullt ut i hela landet kan innebära att 400 000 ton mer matavfall per år kan tas om hand så blir det rätt många kilometer…
Matavfall klarar dessutom långa transporter utan att miljönyttan går förlorad. När man räknar på hela systemet (insamling → transport → rötning → användning av biogasen) visar livscykelanalyser att transporten står för en relativt liten del av klimatpåverkan, även med vanliga diesellastbilar.
Flera livscykelanalyser gjorda av bland annat Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det ofta krävs hundratals till över tusen kilometer transport innan transportutsläppen äter upp klimatvinsten jämfört med att elda upp matavfallet.
Det här betyder inte att transporter är oviktiga – men i just fallet matavfall är vad det används till (biogas + biogödsel) betydligt viktigare än exakt hur många mil det körs. Så även utan ellastbil är rötning i Härnösand tydligt bättre för klimatet än att förbränna matavfallet lokalt. Med fossilfria transporter blir vinsten förstås ännu större.
Självklart ställer vi också krav på entreprenörens ordinarie fordon för insamling. Vi kräver att de ska vara Euro 6 och att förnybart drivmedel ska användas. Exempel på förnybart drivmedel i detta uppdrag är biogas, HVO100, ED95 och el producerad med vatten-, vind-, sol-, vågkraft och/eller biobränslen.
-
Varför samlar ni inte in glas- och metallförpackningar från villor?
Tillsammans med Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs) har vi gjort en gemensam utredning angående fastighetsnära insamling av mat- och restavfall samt förpackningar från villor. Utifrån utredningen beslutade samtliga kommuner att införa ett insamlingssystem för pappers- och plastförpackningar i separata kärl. Då som nu konstaterar vi – liksom andra kommuner runt om i Sverige som valt samma system – att det är klokt att avvakta med beslutet gällande insamlingssystem för glas- och metallförpackningar från villor. Några orsaker till det är att:
- Många kommuner fortfarande testar olika insamlingssystem och utveckling pågår vad gäller både behållare och insamlingsfordon för att komma till rätta med problem som buller och glassplitter.
- Ett projekt är på gång för att kartlägga om Sverige likt stora delar av Europa kan ha gemensam insamling av färgat och ofärgat glas. Eventuellt kan det även vara möjligt att samla metallförpackningar i samma kärl som glas.
- Volymen av glasförpackningar kommer sannolikt att fortsätta minska då EU ställer nya krav på andelen återanvändningsbara förpackningar som innebär att andelen returglas behöver öka.
- Utredningar visar att fastighetsnära insamling av glas försämrar kvaliteten på glaset då det blir mer krossat och glaset innehåller mer föroreningar.
Detta sammantaget gör att vi vill avvakta hur insamling av glas- och metallförpackningar ska samlas in fastighetsnära från villor. Det gör vi för att komma fram till en hållbar lösning som inte måste göras om inom ett par år och leda till stora kostnadsökningar som inte täcks av den schablonersättning vi får för denna förändring. Detta är en stor förändring i svensk avfallshantering. Med kraven på insamling av textil i färskt minne har vi blivit alltför väl medvetna om att förutsättningarna i verkligheten inte alltid går i takt med nya krav.
-
Hur samlas matavfall in från områden med gemensamma behållare?
Gemensamma bottentömmande behållare finns runt om i kommunen och vissa sorterar ut matavfall redan idag.
Men på grund av utmaningar i logistik och utrymme vet vi ännu inte hur matavfallsinsamlingen kommer att ske på följande platser som har gemensamma behållare. Äger du ett hus i något av dessa områden kommer du att få information från oss längre fram.
- Backsjöänget
- Bryngnäset/Stybbersmarksjön
- Fälludden
- Genesön
- Hornön/Nötbolandet/Burön
- Nyänget
- Skillingen
- Skommarhamn/Grisslan
- Stora Buröholmen
- Strängön
- Trysunda
- Ulvön