Vanliga frågor

Nej, precis som med det mesta övriga avfallsslag som vi samlar in på exmepelvis återvinningscentralen så har vi kostnader för både insamlingen och behandlingen av avfallet.

Det är snarare så att vi alla tjänar på att sortera ut matavfall och förpackningar från restavfallet eftersom restavfallet är det dyraste avfallet. När du sorterar förpackningar som mjölkpaket, burkar och flaskor kan materialen återvinnas till nytt istället för att bränna. Att samla in och behandla restavfall är både dyrare och mindre hållbart än återvinning – kostnaderna för förbränning har ökat med cirka 25 % sedan 2021. Restavfall brinner bara en gång, men förpackningar kan få flera nya liv. Alla tjänar på att återvinna.

Det kan också vara viktigt att komma ihåg att vi inte får gå med vinst, utan ska följa självkostnadsprincipen.

Nej, precis som med det mesta övriga avfallsslag som vi samlar in på exmepelvis återvinningscentralen så har vi kostnader för både insamlingen och behandlingen av avfallet. För just matavfall betalar vi 600 kr per ton plus fraktkostnader till behandlingsanläggningen i Härnösand.

Vi tjänar alla på att sortera ut matavfall och förpackningar från restavfallet eftersom restavfallet är det dyraste avfallet. Att samla in och behandla restavfall är både dyrare och mindre hållbart än återvinning – kostnaderna för förbränning har ökat med cirka 25 % sedan 2021. Restavfall brinner bara en gång, men förpackningar kan få flera nya liv. Alla tjänar på att återvinna.

Så att insamling av matavfall blir obligatoriskt i hela landet handlar inte om att vi ska tjäna pengar eller gå med vinst, utan om att uppfylla ett lagkrav som gäller hela landet. När matavfallsinsamling nu blir obligatoriskt så innebär det faktiskt också en minskad kostnad på 70 kronor i månaden för ett genomsnittligt hushåll som inte tidigare sorterat ut sitt matavfall. Det beror på att viktavgiften nu blir densamma för alla kunder. Det kan också vara viktigt att komma ihåg att vi inte får gå med vinst, utan ska följa självkostnadsprincipen.

Att insamlingen av matavfall blir obligatorisk i hela landet handlar om att vi idag eldar upp en värdefull resurs. Matavfall innehåller mycket energi och kan omvandlas till biogas till fordon och biogödsel. På 1 kilo matavfall går det att utvinna biogas som räcker i 2,5 kilometer. Och med tanke på att Naturvårdverket uppskattar att genomförandet fullt ut i hela landet kan innebära att 400 000 ton mer matavfall per år kan tas om hand så blir det rätt många kilometer…

Matavfall klarar dessutom långa transporter utan att miljönyttan går förlorad. När man räknar på hela systemet (insamling → transport → rötning → användning av biogasen) visar livscykelanalyser att transporten står för en relativt liten del av klimatpåverkan, även med vanliga diesellastbilar.

Flera livscykelanalyser gjorda av bland annat Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det ofta krävs hundratals till över tusen kilometer transport innan transportutsläppen äter upp klimatvinsten jämfört med att elda upp matavfallet.

Det här betyder inte att transporter är oviktiga – men i just fallet matavfall är vad det används till (biogas + biogödsel) betydligt viktigare än exakt hur många mil det körs. Så även utan ellastbil är rötning i Härnösand tydligt bättre för klimatet än att förbränna matavfallet lokalt. Med fossilfria transporter blir vinsten förstås ännu större.

Självklart ställer vi också krav på entreprenörens ordinarie fordon för insamling. Vi kräver att de ska vara Euro 6 och att förnybart drivmedel ska användas. Exempel på förnybart drivmedel i detta uppdrag är biogas, HVO100, ED95 och el producerad med vatten-, vind-, sol-, vågkraft och/eller biobränslen.

Tillsammans med Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs) har vi gjort en gemensam utredning angående fastighetsnära insamling av mat- och restavfall samt förpackningar från villor. Utifrån utredningen beslutade samtliga kommuner att införa ett insamlingssystem för pappers- och plastförpackningar i separata kärl. Då som nu konstaterar vi – liksom andra kommuner runt om i Sverige som valt samma system – att det är klokt att avvakta med beslutet gällande insamlingssystem för glas- och metallförpackningar från villor. Några orsaker till det är att:

• Många kommuner fortfarande testar olika insamlingssystem och utveckling pågår vad gäller både behållare och insamlingsfordon för att komma till rätta med problem som buller och glassplitter.
• Ett projekt är på gång för att kartlägga om Sverige likt stora delar av Europa kan ha gemensam insamling av färgat och ofärgat glas. Eventuellt kan det även vara möjligt att samla metallförpackningar i samma kärl som glas.
• Volymen av glasförpackningar kommer sannolikt att fortsätta minska då EU ställer nya krav på andelen återanvändningsbara förpackningar som innebär att andelen returglas behöver öka.
• Utredningar visar att fastighetsnära insamling av glas försämrar kvaliteten på glaset då det blir mer krossat och glaset innehåller mer föroreningar.

Detta sammantaget gör att vi vill avvakta hur insamling av glas- och metallförpackningar ska samlas in fastighetsnära från villor. Det gör vi för att komma fram till en hållbar lösning som inte måste göras om inom ett par år och leda till stora kostnadsökningar som inte täcks av den schablonersättning vi får för denna förändring. Detta är en stor förändring i svensk avfallshantering. Med kraven på insamling av textil i färskt minne har vi blivit alltför väl medvetna om att förutsättningarna i verkligheten inte alltid går i takt med nya krav.

Gemensamma bottentömmande behållare finns runt om i kommunen och vissa sorterar ut matavfall redan idag.

Men på grund av utmaningar i logistik och utrymme vet vi ännu inte hur matavfallsinsamlingen kommer att ske på följande platser som har gemensamma behållare. Äger du ett hus i något av dessa områden kommer du att få information från oss längre fram.

• Backsjöänget
• Bryngnäset/Stybbersmarksjön
• Fälludden
• Genesön
• Hornön/Nötbolandet/Burön
• Nyänget
• Skillingen
• Skommarhamn/Grisslan
• Stora Buröholmen
• Strängön
• Trysunda
• Ulvön

En hämtningsintervall på restavfallet var sjätte vecka tillämpas i många andra kommuner och fungerar bra. När du sorterat ut matavfall samt alla förpackningar så blir det i de flesta fall inte så mycket avfall kvar i det gröna sopkärlet (hushåll med barn- eller vuxenblöjor undantagna).

Skulle det ändå bli fullt innan det är dags för tömning finns även möjlighet att beställa en extra säck som placeras vid sopkärlet nästa gång restavfallet ska tömmas.

Erfarenheter från andra kommuner som har infört liknande system visar att blöjor ofta utgör en stor del av restavfallet. Hushåll med mycket blöjor kan därför tillfälligt behöva mer utrymme än standardkärlet medger vid sex veckors intervall. I dessa fall finns möjlighet att beställa ett större eller extra kärl för restavfall.

Miva har haft frivillig utsortering av matavfall med en miljöstyrande taxa som inneburit att den som haft ett brunt kärl har betalat en lägre viktavgift än den som bara haft ett grönt kärl. Regeringen har beslutat att de ska vara obligatoriskt att sortera ut matavfallet separat, vilket innebär att alla i Örnsköldsvik får bruna kärl. Alla får därmed samma viktavgift.

I praktiken innebär detta att de som sorterat ut matavfall sedan tidigare nu får en något högre viktavgift och de som inte sorterat matavfall får en något lägre viktavgift. Miljöstyrningen gjorde att de som tidigt valde att ha ett brunt kärl under tiden det var frivilligt betalade mindre än den genomsnittliga kostnaden. De som bara hade ett grönt kärl betalade i gengäld något mer. De som skaffade brunt kärl tjänade alltså på det under tiden det var frivilligt. Nu betalar alla lika mycket per kilo avfall de lämnar.

Det är fortsatt producentansvar för förpackningar, vilket innebär att producenterna som sätter förpackningar på marknaden ska bekosta insamlingen och återvinningen av dem. Miva får ersättning enligt en schablonmodell för att samla in förpackningarna som sedan överlämnas till producenterna. Det innebär att du får bättre service till samma pris som idag.

Tömningen av kärlen för pappers- respektive plastförpackningar kommer alltså inte att kosta något.

Många fastigheter behöver se över sin yta för att få plats med kärlen. Ofta går det att frigöra utrymme genom enkla förändringar, till exempel genom att ta bort eller minska en
häck eller rabatt, använda en del av uppfarten eller placera kärlen längs en fasad.

Kommunfullmäktige har tagit beslut om hur de förpackningsslag som genererar störst volym ska samlas in från villor. Förutom kärl för mat- respektive restavfall kommer varje villa att ha ett sopkärl för pappersförpackningar respektive plastförpackningar. Det innebär att varje villa ska ha fyra kärl som tillsammans kräver en yta på cirka 4 kvm.

Ja, alla hushåll måste ha fastighetsnära insamling av förpackningar vid sin fastighet eller i nära anslutning till fastigheten.

När kärlet levereras kommer det i första hand att placeras på fastigheten. Om vägen in till fastighet inte är framkomlig kommer kärlet att lämnas en bit in från vägkanten för att inte riskera att det välter och kommer ut på körbanan.

Vid sophämtning ska det bruna kärlet placeras på samma hämtplats som det gröna sopkärlet, men med ett avstånd om cirka 40 cm mellan kärlen.