Avloppsreningsverk

Inom Örnsköldsviks kommun finns 30 reningsverk varav Bodum, Prästbordet och Knorthem är de tre största. Tillsammans renas varje år ungefär 6,8 miljoner kubikmeter avloppsvatten från 36 500 personer och ett antal industrier.

En stor inomhusbassäng med gråbrunt avloppsvatten

Reningsverken är byggda för att rena vattnet från organiskt material och fosfor. På det renade vattnet mäts därför gränsvärdena för fosfor och BOD, det vill säga syreförbrukande ämnen.

Så renas avloppsvatten

Allt som vi spolar ner i avloppet transporteras via ledningar till ett avloppsreningsverk. I reningsverket renas spillvattnet (avloppsvattnet) både mekaniskt, kemiskt och biologiskt. När vattnet är färdigrenat kontrolleras det och släpps sedan ut i havsvikar, älvar och åar.

Mekanisk rening

Den mekaniska reningen består av ett rensgaller där skräp fastnar. Efter rensgallret kommer vattnet till en bassäng som kallas för sandfånget. Här sjunker sand till botten och kan tas bort från vattnet. I nästa bassäng skiljs vattnet från fett och andra partiklar.

Kemisk rening

I den kemiska reningen tillsätts en kemikalie. Den fungerar som en magnet och drar åt sig fosforn i vattnet. Fosfor finns bland annat i kiss, bajs och tvättmedel. Kemikalien bildar klumpar med fosfor och sjunker till botten i bassängen. Om för stora mängder fosfor kommer ut i sjöar och hav kan det leda till övergödning och algblomning.

Biologisk rening

Bakterier i den biologiska reningsbassängen renar vattnet från kväve och organiska ämnen som finns i bajs, kiss och tvättmedel. Kväve är skadligt för hav och sjöar om vi släpper ut för mycket. Bakterierna kan omvandla kvävet i vattnet till kvävgas; en ofarlig gas som redan finns i vår luft och som gynnar vår växtlighet. När avloppsvattnet är rent släpper vi tillbaka det ut i sjöar och hav.

Slamförtjockare

Efter att avloppsvattnet har renats är slammet fortfarande mycket tunt och går därför vidare till en slamförtjockare. I slamförtjockaren sjunker slammet till botten och pumpas sedan vidare till en rötkammare.

Rötkammare

Rötkammaren används för att ta bort skadliga bakterier så att slammet ska kunna återgå till kretsloppet och användas som exempelvis gödning på åkrar. Inne i rötkammaren är det syrefritt och cirka 37 grader varmt. Slammet stannar här ungefär 25 dygn för att rötas.

Mikroorganismer bearbetar slammet och metangas, som även kallas biogas, bildas. Gasen blir till värme i en gaspanna och används för att värma reningsverket. Slammet går sedan vidare till en slamavvattnare.

Slamavvattnare

Slammet avvattnas i en centrifug. Efter avvattningen ser slammet ut som jord och innehåller massor av näringsämnen. Det avvattnade slammet transporteras till Må avfallsanläggning där det lagras och blandas med flisat trädgårdsavfall. Allt vatten som avlägsnas ur slammet återförs till avloppsreningsprocessen.

Spola rätt - avloppet är ingen papperskorg

Allt som spolas ned i avloppet hamnar i ett av våra reningsverk. När fel saker spolas ned i toaletten störs processen i reningsverket och hindrar oss från att återföra näring till kretsloppet. Därför är grundregeln att endast sådant som passerat genom kroppen samt toalettpapper får spolas ned.

Toaletten är till för kiss, bajs och toalettpapper. I en skräphink bredvid kastar du bindor, trosskydd, tamponger, kondomer, bomullstops, tandtråd, våtservetter, tvättlappar och pappershanddukar. Överblivna läkemedel lämnas till närmaste apotek och allt som är farligt avfall ska självklart lämnas till en återvinningscentral.

Se vår film och tänk på vad du spolar ner i toan för att bidra till ett renare vatten!

En kille i keps och stort rött skägg tittar in i kameran och håller upp en plåtlucka

Underliggande sidor

Hjälpte informationen på sidan dig?