Reningen steg för steg

Sättet att rena avloppsvattnet på varierar något beroende på avloppsreningsverkets storlek. Vid reningsverket i Bodum, som är ett av våra större avloppsreningsverk, går det till så här.

1. Rensgaller

Först passerar avloppsvattnet ett rensgaller som fångar upp föremål större än 3-6 millimeter. Varje år fångas 60 000 kilo rens eller skräp upp i reningsverken som sedan transporteras till sopförbränning. Det är skräp som aldrig borde ha hamnat i toaletten. När fel saker spolas ned i toaletten störs processen i reningsverket och hindrar oss från att återföra näring till kretsloppet. Dessutom kan det fastna och orsaka stopp och översvämningar på vägen till verket eller redan hemma hos dig.

2. Sandfång

Spillvattnet går därefter vidare till sanfånget. Här avskiljs sand och andra tyngre partiklar genom att allt som är tyngre än vatten sjunker till botten. Sanden pumpas från botten upp till en ränna och in i en sandavvattnare. Här avvattnas sanden innan det går vidare till en stor container. Spillvatten som är kvar avskiljs och leds tillbaka till sandfånget och förs nu vidare till försedimenteringen.

3-4 Flockningskanal och försedimentering

I kanalen innan försedimenteringen tillsätts ett flockningsmedel. Medlet gör att smuts klumpas ihop och bildar större partiklar som sjunker till botten i bassängen. Där rensas spillvattnet från näringsämnet fosfor som kan orsaka att exempelvis sjöar växer igen. En stor skrapa för sedan slammet från bassängens botten och yta till en ränna för vidare pumpning till slamhanteraren. Spillvattnet som fortfarande är lite grumligt går nu vidare till biologisk rening.

5. Biosteg

Efter försedimenteringen rinner vattnet till biosteget som är en stor bassäng fylld med mikroorganismer. Den biologiska reningen kan liknas vid den naturliga självreningen i ett frisk vattendrag. Principen är att man använder mikroorganismer som finns naturligt i avloppsvattnet och låter dessa växa och föröka sig. I den biologiska reningen arbetar flera miljoner mikroorganismer med att äta upp urin och avföring.

För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre via stora syrepumpar. Därigenom härmar vi naturens eget sätt att bryta ner föroreningar eftersom mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar. Dessa mikroorganismer är känsliga för kemikalier och därför är det viktigt att du inte spolar ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet som därmed slår ut mikroorganismerna. Utan mikroorganismer får vattendragen i anslutning till reningsverket ta emot både fosfor och kemikalier, vilket bidrar till syrebrist i vattendragen med exempelvis dålig lukt och övergödning som följd. När mikroorganismerna gjort sitt jobb går spillvattnet över till eftersedimentering.

6. Eftersedimentering

Vattnet rinner sakta ner i en ränna till tre bassänger. I bassängerna får nu de mikroorganismer, som också sluppit ut från biosteget, lugnt sjunka ner till botten för att bilda en matta av slam. För att biosteget inte ska tappa alla sina "arbetande" mikroorganismer måste en viss mängd mikroorganismer (slam), föras tillbaka till biosteget för att kunna fortsätta sina uppdrag. Om det är lågt flöde till avloppsreningsverket kan antalet mikroorganismer bli för många. Dessa mikroorganismer, eller slam, leds till slamförtjockaren. Ibland finns ytterligare lite slam kvar som tas tillbaka för ännu ett varv i reningsproceduren. Det vatten som är kvar nu är så rent att man kan släppa ut det i närmaste vattendrag i anslutning till reningsverket.