Vanliga frågor

Varför så många kärl - jag har hört att det finns kärl med fyra fack?

En stor anledning till valet av system här i Örnsköldsviks kommun är att det möjliggör användning av nuvarande fordon och att befintliga kärl för mat- och restavfall kan fortsätta att användas. Så kallade fyrfackskärl har diskuterats, men valts bort bland annat på grund av att det är ett dyrt system som ersättningen från producenterna inte skulle täcka och att det försämrar arbetsmiljön för föraren som behöver kliva ut och stå bakom fordonet då kärlet ska tömmas.

Hur ofta kommer sopbilen när det blir fastighetsnära insamling av förpackningar?

För villor kommer tömningsintervallet för matavfallskärlet fortsatt bli var 14:e dag medan restavfall samt plast- och pappersförpackning kommer att hämtas var sjätte vecka. Soptömningen sker med samma sopbilar som idag, och som har möjlighet att tömma två olika kärl vid samma tillfälle.

Exempel på tömningsschema för villor

Vecka	Sopkärl
1	Sopbilen tömmer matavfall och restavfall
3	Sopbilen tömmer matavfall och plastförpackningar
5	Sopbilen tömmer matavfall och pappersförpackningar
7	Sedan börjar det om med matavfall och restavfall

Det är stopp i mitt avlopp, kan ni hjälpa mig med spolning?

Miva utför inte spolning av enskilda avloppsledningar. Om du behöver hjälp med stopp i avloppet får du anlita valfri privat aktör, sök exempelvis på ”spolning av avlopp” på internet.

Vill du anlita en spolbil i samband med slamtömning behöver du beställa tjänsten ”Budad slamtömning specifik dag”.

Beställ budad slamtömning

Jag har fått information om att ni har tömt min slambrunn men det är slam kvar i brunnen, hur kommer det sig?

Det kan vara svårt att se brunnen har blivit tömd. Så här kan du kontrollera om brunnen är tömd:

Lyft försiktigt på locket

Två- och trekammarbrunnar är alltid fyllda med vatten, vilket gör att det kan verka som att brunnen inte har blivit tömd. Genom att lyfta på locket kan innehållet kontrolleras. Om det är en tjock kaka högst upp i slamfacket, närmast fastigheten, är det inte tömt. Genom att känna på innehållet med en pinne går det också att avgöra om det är tömt. Är innehållet trögflytande är det inte tömt, om det känns som att röra i vanligt vatten är det tömt.

Kontrollera botten

Brunnar har olika bottnar. Vissa brunnar ska ha ett mindre lager av slam i botten och ska inte sugas helt torra. Om det bara är ett mindre slamlager har tömningen utförts.

Reklamera slamtömning

Om du trots ovanstående kontroller bedömer att din brunn inte har blivit tömd gör du en reklamation till info@miva.se senast en vecka efter utförd tömning. Du behöver bifoga en bild som tydligt visar innehållet i brunnen.

Varför ser det ut som att min anläggning inte är tömd efter att ni har varit här?

Om du till exempel har en trekammarbrunn så är det i första hand bara slammet som sugs upp. Vattnet återförs sedan igen. Det gör att brunnen inte blir tom. En annan orsak kan vara att det under höst och vår trycker in väldigt mycket vatten i brunnen i samband med regnväder. Vid högt grundvatten händer det ibland att vatten rinner från infiltrationen tillbaks in i brunnen.

Om brunnen behöver återfyllas enligt leverantörens instruktioner ansvarar fastighetsägaren för detta efter tömning. Mer information finns på Avloppsguidens webbplats.

Avloppsguidens webbplats

Hur vet jag att min brunn är full och hur ofta den ska tömmas?

En slamavskiljare som vi oftast kallar slambrunn är normalt fylld med avloppsvatten upp till utloppet. På ytan flyter det slam som är lättare än vatten och på botten lägger sig det slam som är tyngre. Att mäta slammets tjocklek är svårt och därför måste brunnarna tömmas regelbundet. Ett normalt åretruntboende producerar så mycket slam att brunnen behöver tömmas minst en gång per år. För fritidshus som bara används under delar av året kan tömning göras vartannat år. Fritidshus som används mer frekvent behöver en tätare tömningsintervall. Hur många som bor i fastigheten har också betydelse.

Har du frågor kring tömningsintervall eller brunnens funktion kontaktar du Miljö- och hälsoenheten inom kommunens samhällsbyggnadsförvaltning via telefon 0660-88 000 eller e-post samhallsbyggnad@ornskoldsvik.se.

Hur stor plats kommer de nya sopkärlen för villor att ta?

Kommunfullmäktige har tagit beslut om hur de förpackningsslag som genererar störst volym ska samlas in från villor. Förutom kärl för mat- respektive restavfall får varje villa ett sopkärl för pappersförpackningar respektive plastförpackningar. Tills vidare avvaktas med beslut om hur insamling av metall- och glasförpackningar ska gå till. Många kommuner har önskemål om förändring i lagstiftningen gällande dessa fraktioner och svar från regeringen väntas i denna fråga senare under 2025.

Utifrån de beslut som hittills fattats om att varje villa ska ha fyra olika kärl så behövs en yta på cirka 4 kvm.

Vad innebär producentansvaret?

Producentansvaret är reglerat i miljöbalken och innebär att producenterna, det vill säga de som tillverkar, importerar eller säljer varor eller förpackningar också har ett ansvar för att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett miljövänligt sätt.

Tanken är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Kommer man även kunna hemsortera annat än förpackningar i kärlen vid bostaden, t ex andra föremål av glas, metall och plast?

Nej, i dagsläget kommer inte andra föremål än förpackningar samlas in fastighetsnära. För sådant avfall är man precis som idag välkommen att besöka någon av Mivas återvinningscentraler.

Går det att enbart ha kärl för mat- och restavfall?

Nej, alla hushåll, både villor och flerbostadshus, måste ha fastighetsnära insamling av förpackningar vid sin fastighet eller i nära anslutning till fastigheten. Detta gäller från 1 januari 2027.

Många kommuner har önskemål om förändring i lagstiftningen gällande kravet på fastighetsnära insamling från fritidshus och svar från regeringen väntas i denna fråga senare under 2025.

Hur gör jag med förpackningar som inte får plats i kärlet när det blir fastighetsnära insamling?

Stora förpackningar, som exempelvis tv- och möbelkartonger eller stora bitar cellplast (frigolit), som inte får plats i kärlet ska du precis som tidigare lämna på en återvinningsstation eller återvinningscentral. Detta gäller också om du har mer förpackningar än vad som får plats i kärlet hemma.

Måste man sortera ut sina förpackningar?

Ja, alla hushåll måste sortera sina förpackningar och lämna till insamling för återvinning. Det har varit lag på detta i Sverige sedan 1994 så det är inget nytt.