Nya vattenskyddsområden
Mellan åren 2016 och 2030 uppdaterar vi befintliga vattenskyddsområden och upprättar nya vattenskyddsområden där sådana saknas. Alla våra vattenskyddsområden grundar sig på gammal lagstiftning och behöver anpassas till Miljöbalken.

När du bor i eller har verksamhet inom ett vattenskyddsområde behöver du tänka på att det du gör kan påverka den vattentäkt som används för att framställa dricksvatten. För de allra flesta innebär föreskrifterna inte någon stor förändring.
Vattenskyddsområdets storlek
Vattenskyddsområdets storlek bestäms utifrån att hela vattentäktens tillrinningsområde ska beaktas när skyddsområdet arbetas fram eftersom allt vatten förr eller senare når vattentäkten. Tillrinningsområdet är det område varifrån vatten rinner mot vattentäkten, och därigenom det område där eventuella föroreningar som släpps ut också kan leda till att dricksvattnet förorenas.
Länsstyrelsen beslutar
Det är länsstyrelsen som beslutar om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Efter att Miva lämnat ansökan till länsstyrelsen kommer de i sin tur att hålla samråd med berörda och efter det beslutar de om skyddsområdet. Det innebär att du har möjlighet att lämna synpunkter både under Mivas och länsstyrelsens samråd.
Ersättning på grund av nya föreskrifter
I samband med beslut om nya föreskrifter för vattenskyddsområde kan fastighetsägare ha rätt till ersättning om föreskrifterna innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detsamma gäller innehavare av särskild rätt till fastigheten. (31 kap. 3-4 § Miljöbalken).
Frågan om ersättning löses i första hand genom en överenskommelse med Miva. Om en överenskommelse inte kan nås kan frågan prövas i mark- och mijödomstolen. Ersättningsanspråket ska inkomma senast ett år efter att beslutet om vattenskyddsområde och föreskrifter har vunnit laga kraft. Det är viktigt att det är rätt part som ansöker, fastighetsägare eller den som har särskild rätt till fastigheten. Med särskild rätt avses bland annat arrende, hyra och tomträtt.
Den som ansöker behöver bevisa att det är en pågående markanvändning, beskriva hur fastigheten påverkas samt kunna bevisa skada.
Ansökan kommer att kunna göras via ett formulär.
Övergripande tidplan
Tidplanen avser när vi skickar in ansökan till länsstyrelsen.
Område | Tidplan |
|---|---|
By, Gerdal | 2016–2025 |
Gideheden, Norrböle, Bredånger, Bjästatjärn | 2018–2026 |
Ulvön, Trysunda, Skorped, Mo, Hemling, Banafjäl | |
Långviksmon, Solberg, Björna, Smedsbyn, Nyliden, Sörbygden | |
Nötbolandet, Överbygden, Trehörningsjö, Aspsele, Grundsundavallen, Rössjö |
Arbetsgång för att ta fram vattenskyddområde
Vid framtagande av vattenskyddsområden följer vi samma arbetsgång. I samband med samråd har fastighetsägare och andra sakägare möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till vattenskyddsområde.
- Miva gör en riskinventering av vattenresursen och gör därefter en riskbedömning.
- Miva arbetar fram förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter.
- Myndighetssamråd hålls med kommunen och länsstyrelsen.
- Samråd där sakägare informeras och ges möjlighet att lämna synpunkter.
- Synpunkter sammanställs, beaktas och bifogas ansökan.
- Ansökan skickas till länsstyrelsen.
- Länsstyrelsen samråder med sakägare och myndigheter t.ex. kommunen.
- Länsstyrelsen fastställer skyddsområdets storlek och skyddsföreskrifter.