Tankar och synpunkter
Här kan du ta del av frågor och funderingar som hushållen på Varvet skickat till oss. Vi besvarar dem löpande.
"Jag ser att mindre plastförpackningar riskerar att hamna utanför vid tömning av kärlet. Vid blåsigt väder ökar risken. Det här ökar nedskräpningen i området. Det kommer att vara viktigt att samla mindre förpackningar i påsar och inte lägga dem separat i kärlet. Hur löser man detta?"
Det här är ett problem som vi såklart vill undvika. I vår information säger vi att det går bra att lägga både plast- och pappersförpackningar löst i sina respektive kärl. Men det går också bra att samla små förpackningar i en större förpackning/påse så länge påsen är av samma material. Små plastförpackningar/påsar kan alltså samlas i en större plastförpackning/påse innan det läggs i kärlet. Testet får utvisa hur det har fungerat. Parallellt med detta pågår utveckling av insamlingsfordonen för att minska risken för spill vid sophämtning.
"Förstår inte vitsen med detta. Jag måste ju ändå åka till återvinning med glas och metall. Hoppas inte detta blir verklighet."
Verklighet kommer det att bli eftersom det är nationell lag från 2027 att förpackningar ska samlas in fastighetsnära.
Tillsammans med Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs) har vi gjort en gemensam utredning angående fastighetsnära insamling av mat- och restavfall samt förpackningar från villor. Utifrån utredningen beslutade samtliga kommuner att införa ett insamlingssystem för pappers- och plastförpackningar i separata kärl. Då som nu konstaterar vi – liksom andra kommuner runt om i Sverige som valt samma system – att det är klokt att avvakta med beslutet gällande insamlingssystem för glas- och metallförpackningar från villor. Några orsaker till det är att:
- Många kommuner testar fortfarande olika insamlingssystem och utveckling pågår vad gäller både behållare och insamlingsfordon för att komma till rätta med problem som buller och glassplitter.
- Ett projekt är på gång för att kartlägga om Sverige likt stora delar av Europa kan ha gemensam insamling av färgat och ofärgat glas. Eventuellt kan det även vara möjligt att samla metallförpackningar i samma kärl som glas.
- Volymen av glasförpackningar kommer sannolikt att fortsätta minska då EU ställer nya krav på andelen återanvändningsbara förpackningar som innebär att andelen returglas behöver öka.
- Utredningar visar att fastighetsnära insamling av glas försämrar kvaliteten på glaset då det blir mer krossat och glaset innehåller mer föroreningar.
Detta sammantaget gör att vi vill avvakta hur insamling av glas- och metallförpackningar ska samlas in fastighetsnära från villor. Det gör vi för att komma fram till en hållbar lösning som inte måste göras om inom ett par år och leda till stora kostnadsökningar som inte täcks av den schablonersättning vi får för denna förändring. Detta är en stor förändring i svensk avfallshantering. Med kraven på insamling av textil i färskt minne har vi blivit alltför väl medvetna om att förutsättningarna i verkligheten inte alltid går i takt med nya krav.
"Ser att flera grannar inte ställer ut sina båda kärl. Det är såklart upp till alla men undrar hur ni då vet hur vårt testområde funkar? Tänker att det hade varit bra att ni skriver att eftersom vi är ett testområde SKA vi ställa ut båda kärlen vid sophämtning."
Nej, det är inte nödvändigt. Det bästa är att testområdet fungerar och har sina normala rutiner för att i så stor utsträckning som möjligt efterlika hur sophämtningen fungerar normalt. Det är utifrån det vi exemeplvis kan se om sopkärlen räcker till, hur lång tid sophämtningen tar osv.
"Hur har tanken gått kring vad som samlas in – det är ju fortsatt nödvändigt att besöka återvinningsstation för glas- och metallförpackningar?"
Tillsammans med Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs) har vi gjort en gemensam utredning angående fastighetsnära insamling av mat- och restavfall samt förpackningar från villor. Utifrån utredningen beslutade samtliga kommuner att införa ett insamlingssystem för pappers- och plastförpackningar i separata kärl. Då som nu konstaterar vi – liksom andra kommuner runt om i Sverige som valt samma system – att det är klokt att avvakta med beslutet gällande insamlingssystem för glas- och metallförpackningar från villor. Några orsaker till det är att:
- Många kommuner fortfarande testar olika insamlingssystem och utveckling pågår vad gäller både behållare och insamlingsfordon för att komma till rätta med problem som buller och glassplitter.
- Ett projekt är på gång för att kartlägga om Sverige likt stora delar av Europa kan ha gemensam insamling av färgat och ofärgat glas. Eventuellt kan det även vara möjligt att samla metallförpackningar i samma kärl som glas.
- Volymen av glasförpackningar kommer sannolikt att fortsätta minska då EU ställer nya krav på andelen återanvändningsbara förpackningar som innebär att andelen returglas behöver öka.
- Utredningar visar att fastighetsnära insamling av glas försämrar kvaliteten på glaset då det blir mer krossat och glaset innehåller mer föroreningar.
Detta sammantaget gör att vi vill avvakta hur insamling av glas- och metallförpackningar ska samlas in fastighetsnära från villor. Det gör vi för att komma fram till en hållbar lösning som inte måste göras om inom ett par år och leda till stora kostnadsökningar som inte täcks av den schablonersättning vi får för denna förändring. Detta är en stor förändring i svensk avfallshantering. Med kraven på insamling av textil i färskt minne har vi blivit alltför väl medvetna om att förutsättningarna i verkligheten inte alltid går i takt med nya krav.
"Kan man samla pappersförpackningar i en papperskasse?"
Ja, det går bra att samla små förpackningar i en större förpackning/påse så länge påsen är av samma material. En papperspåse får inte vara större än en vanlig pappersbärkasse från mataffären. Du behöver inte knyta påsen.
För plastförpackningar gäller att plastpåsen som mest får motsvara en vanlig soppåse på cirka 30 liter.
"Tidningar och reklamblad räknas det som pappersförpackningar?
Plastpåsar räknas de som plastförpackningar?"
Tidningar och reklamblad är inga förpackningar, utan ska sorteras som tidningar och lämnas på en återvinningsstation eller återvinningscentral. Plastpåsar däremot är en plastförpackning.
En förpackning är det som används för att innehålla, skydda eller leverera en vara. Är du osäker – fråga dig: "Köpte jag den här för det som var inuti?". Om svaret är ja, är det en förpackning.
"Är det viktigt att man sköljer ur t ex filförpackningar innan man lägger dem i kärlet för pappersförpackningar?"
Nej, det räcker med att du tömmer förpackningen.
"En fundering gällande de nya tunnorna efter testet – hämtar ni dem när testet är över?"
Nej, alla hushåll som ingår i testet behåller sina kärl för papper- och plastförpackningar när testet är slut vecka 20, men de kommer inte längre att tömmas förrän början på 2027. Det är ett för stort logistiskt arbete att samla in kärlen och inte minst förvara dem då det rör sig om närmare 400 kärl.
"Ni skriver i svar på en annan fråga att ni har en app som ska ge push-notiser när sopbilen är på väg. Vad heter denna app?"
Appen är inte klar ännu utan kommer att lanseras i höst för att så många som möjligt ska kunna ladda ner den innan hemsorterat startar på bred front över hela kommunen den 1 januari 2027. Appen kommer att finnas för nedladdning i Google Play och AppStore.
Kunderna i testområdet på Varvet kommer att få vanliga sms med påminnelse om att sopbilen är på väg och vilka kärl som kommer att tömmas.
"Om man sorterar plast i en soppåse inomhus för att sedan slänga den i kärlet för plastförpackningar – ska den då knytas ihop eller tömmas ur i kärlet?"
Det går bra att samla små förpackningar i en större förpackning/påse så länge påsen är av samma material. En plastpåse får dock som mest får motsvara en vanlig soppåse på cirka 30 liter. En papperspåse får inte vara större än en vanlig pappersbärkasse från mataffären. Du behöver inte knyta påsen.
"Ska plastförpackningar samlas i förslutna påsar eller går det att lägga dem direkt i tunnan?"
Nej, det går bra att samla små förpackningar i en större förpackning/påse så länge påsen är av samma material. En plastpåse får dock som mest får motsvara en vanlig soppåse på cirka 30 liter. En papperspåse får inte vara större än en vanlig pappersbärkasse från mataffären.
"För oss som barnfamilj med blöjbarn kommer det vara för långt mellan att restavfall hämtas. Tror inte att vi kommer fixa att ha 6 veckor med blöjor plus övrigt restavfall i ett sopkärl. Jag tror det kommer att bli fullt i sopkärlet tidigare."
Det här är en av de vanligaste synpunkterna som brukar komma från hushåll med blöjbarn när man går över till glesare tömning av restavfall. Erfarenheter från andra kommuner som har infört liknande system visar att just blöjor ofta utgör en stor del av restavfallet, och att vissa hushåll därför tillfälligt kan behöva mer utrymme än standardkärlet ger vid sex veckors intervall. I dessa fall finns möjlighet att beställa ett större eller extra kärl för restavfall. På så sätt kan ni få det utrymme som behövs under perioden med blöjbarn, utan att behöva oroa er för att kärlet ska bli fullt innan nästa tömning.
"Det negativa är att vi har våra sopkärl vid infarten till fastigheten, samma infart som delas av fyra andra hushåll. Fyra hushåll gånger fyra sopkärl kommer att ge känslan av att man är på väg in till Må återvinning. Vi kommer även att behöva bygga om den inhägnad vi har för de nuvarande kärlen, vilket kostar någon tusenlapp."
Fler kärl tar givetvis upp mer plats, vilket kan vara en utmaning på små tomter. Många fastigheter behöver se över sin yta för att få plats med kärlen. Ofta går det att frigöra utrymme genom enkla förändringar, till exempel genom att ta bort eller minska en häck eller rabatt, använda en del av uppfarten eller placera kärlen längs en fasad.
Det finns många sätt för att dölja eller få kärlen att smälta in på fastigheten. Där finns inga krav från vår sida, utan är upp till fastighetsägaren så länge kärlen placeras på rätt sätt när man vill få dem tömda.
Har man som ni en gemensam plats där kärlen förvaras kan en lösning vara att den gemensamma platsen ni använder för sopkärlen idag upphör och varje fastighet förvarar kärlen närmare respektive hus. Eller att ni bara har de kärl som ska tömmas på den gemensamma platsen och förvarar de andra på den egna tomten.
"Om jag missar ett tillfälle för tömning av exempelvis restavfall för att jag är bortrest eller helt enkelt glömmer bort – blir det då 12 veckor från förra tömningen tills nästkommande? Det ser lite oförlåtande ut att missa ett tillfälle."
Det stämmer. Restavfallet töms var sjätte vecka. För att hjälpa dig att hålla koll på vilka tunnor som ska ställas ut varje gång sopbilen kommer lanserar vi Miva-appen under hösten 2027. Appen kommer att finnas för nedladdning i Google Play och AppStore.
Med appen installerad får du en push-notis dagen innan sopbilen kommer med information om vilka kärl som ska ställas ut för tömning. Då blir du påmind och skulle du vara bortrest har du möjlighet att ta hjälp av exempelvis en granne för att få kärlen utställda. Eller komma ihåg att ställa ut dem innan du åker bort.
Har man missat en tömning finns även möjlighet att beställa en extra säck som placeras vid sopkärlet nästa gång restavfallet ska tömmas.
"Vad kostar tömningen av respektive kärl? Är det både vikt och tömning som kommer att faktureras? Är det skillnad på hanteringen under provperiod och senare efter införandet?"
Det korta svaret är att tömningen av kärlen för pappers- respektive plastförpackningar inte kostar något. Varken under testperioden eller när systemet är infört i hela kommunen.
Det är fortsatt producentansvar för förpackningar, vilket innebär att producenterna som sätter förpackningar på marknaden ska bekosta insamlingen och återvinningen av dem. Miva får ersättning enligt en schablonmodell för att samla in förpackningarna som sedan överlämnas till producenterna. Det innebär att du får bättre service utan extra kostnad.