Vanliga frågor

Här har vi samlat svar på massor av vanliga frågor som vi får. Hoppas vi kan hjälpa dig också. Sök fritt eller välj huvud- och underkategori.

Huvudkategori
Underkategori

10 träffar inom Dricksvatten och Vattenskyddsområden

  • Vad händer efter att beslut om vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter är taget?

    Skyddsföreskrifterna kommer att börja gälla enligt den zonindelning som bestämts för skyddsområdet. Tillsynsmyndigheten kommer att göra inventeringar och behandla tillståndsansökningar i enlighet med skyddsföreskrifterna.

  • Varför har vi vattenskyddsområden?

    Syftet med ett vattenskyddsområde är att skydda vattentillgångarna inom ett område så att vi kan använda vattentäkten både idag och i framtiden. Till varje skyddsområde hör särskilda skyddsföreskrifter som bestämmer vad man får och inte får göra inom området.

  • Grundvattnet i Örnsköldsviks kommun har redan idag en bra kvalitet och har alltid haft det, är det verkligen nödvändigt med vattenskyddsområden?

    Ett vattenskyddsområde ska vara förebyggande och framåtsyftande på lång sikt. Föreskrifternas främsta syfte är att så långt som möjligt säkerställa att nuvarande vattenkvalitet inte försämras genom att reglera nuvarande och framtida verksamheter.

  • Kan jag få ersättning om jag inte längre kan använda min fastighet som tidigare inom ett vattenskyddsområde?

    Som fastighetsägare eller verksamhetsutövare har du enligt lag rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Enligt praxis ställs dock höga krav för att man ska anses berättigad till ersättning. Allmän aktsamhet och hänsyn som ändå måste uppfyllas ger inte rätt till någon ersättning. Om du anser att vattenskyddsområdet leder till avsevärt försvårande av pågående förhållanden så anmäler du detta till Mark- och miljödomstolen. De prövar ärendet och beslutar om du har rätt till ersättning från va-kollektivet.

  • Kostar det pengar att anmäla och ansöka om tillstånd för verksamhet inom ett vattenskyddsområde?

    Ja. Kostnaden tas ut av den myndighet som ska pröva anmälan eller tillstånd. Det kommer antingen att bli länsstyrelsen eller kommunen som anmälan eller ansökan ska skickas till. Myndigheten bestämmer hur hög avgiften ska vara för att täcka kostnaden för deras handläggning.

    I EU:s miljövårdsarbete gäller principen att förorenaren ska betala. Alla är skyldiga att ansvara för sina föroreningar och sina risker på egen bekostnad. Det har kommit frågor om va-kollektivet ska stå kostnaden för anmälan och tillstånd. Enligt vattentjänstlagen bedömer vi inte att det är en så kallad nödvändig kostnad som kan läggas på va-taxan och kollektivet.

  • Vad bestämmer ett vattenskyddsområdes storlek?

    Naturvårdsverket i Sverige har skrivit en handbok som ger råd och anvisningar för hur avgränsning av vattenskyddsområden ska göras. I princip måste man beakta hela vattentäktens tillrinningsområde när skyddsområdet arbetas fram.

  • Vad innebär det att aktiviter blir tillstånds- eller anmälningspliktiga?

    Det innebär att fastighetsägaren eller annan som vill utföra dessa aktiviteter antingen måste söka tillstånd eller anmäla innan man utför aktiviteten. Det kan då ställas vissa krav eller villkor för att åtgärden ska få utföras, så kallade försiktighetsmått, för att så långt som möjligt hindra att det uppstår skador på grundvattnet.

  • Vad innebär det att bo eller verka inom ett vattenskyddsområde?

    För dig som bor eller bedriver verksamhet inom ett vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser, så kallade vattenskyddsföreskrifter.

    För de allra flesta innebär det inte någon stor förändring, men alla måste värna om vattentäkten som resurs genom att visa aktsamhet med det som kan förorena vattnet eller marken runt omkring. Grundvattnet kan påverkas av att du till exempel arbetar i trädgården eller av hur du värmer upp ditt hus.

  • Vad kan regleras i vattenskyddsföreskrifter?

    Föreskrifterna reglerar bland annat hantering av kemiska produkter, transporter av farligt gods, upplag av olika slag, täktverksamhet, jordbruk, skogsbruk, avlopp, avfall och borrning inom skyddsområdets olika zoner.

    Föreskrifterna kan innebära att vissa aktiviteter blir tillstånds- eller anmälningspliktiga men i vissa fall kan de också bli helt förbjudna. Förbuden tar framför allt sikte på ny verksamhet som kan orsaka skador.

  • Varför är ett vattenskyddsområde indelat i olika zoner?

    Vattenkvaliteten påverkas till stor del av markanvändningen och olika typer av verksamheter inom tillrinningsområdet. Tillrinningsområdet är det område inom vilket vattnet kan röra sig till vattentäkten. Den akuta risken för att en förorening ska nå ledningsnätet och konsumenterna är högre ju närmare intaget en eventuell olycka sker. Därför är restriktioner i föreskrifterna strängare ju närmare zonen är intagspunkten. Längre bort från intaget minskar den akuta risken på grund av utspädning och långa transporttider. Vattenskyddsområdet syftar då mer till att bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten i ett långtidsperspektiv.

Hjälpte informationen på sidan dig?