Vanliga frågor

Alla förpackningar ska sorteras hemma, men lämnas på olika platser. Förpackningar av papper, glas, plast och metall lämnas för närvarande på en återvinningstation eller återvinningscentral. Från 2027 hämtas dessa fastighetsnära från flerbostadshus. Från villor hämtas pappers- och plastförpackningar fastighetsnära från 2027. Förpackningar av trä, textil, keramik och porslin lämnas på en återvinningscentral. Redan idag erbjuda vissa flerbostadshus fastighetsnära insamling av alla förpackningsslag.

Kommunfullmäktige har tagit beslut om hur de förpackningsslag som genererar störst volym ska samlas in från villor. Förutom kärl för mat- respektive restavfall får varje villa ett sopkärl för pappersförpackningar respektive plastförpackningar. Tills vidare lämnas metall- och glasförpackningar fortsatt på återvinningsstation eller återvinningscentral.

Definitionen av fastighetsnära insamling, FNI: insamling av avfall från en fastighet där avfall produceras, eller om insamling från fastigheten inte är möjlig med hänsyn till trafiksäkerheten eller till fastighetens utformning eller lokalisering, insamling av avfall från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från gränsen till fastigheten.

I klartext innebär det för de allra flesta att förpackningar hämtas från samma plats där mat- och restavfallet hämtas.

Vad ska hämtas fastighetsnära?

Dessa avfallsslag ska hämtas fastighetsnära:

1. livsmedels- eller köksavfall,
2. förpackningsavfall enligt 6 kap. förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (förpackningar av papper, plast, glas och metall), samt
3. restavfall.

Bestämmelsen finns i 3 kap. 36 § avfallsförordningen.

Grundregeln är att de olika avfallsslagen ska samlas in från en och samma plats. För flerbostadshus får kommunen och fastighetsägaren dock komma överens om att olika avfallsslag ska hämtas på olika platser.

Om avfallet inte kan samlas in fastighetsnära

Det finns vissa möjligheter till undantag från kravet på fastighetsnära insamling. En kommun får samla in avfall på en så kallad upphämtningsplats som inte är fastighetsnära i de delar av en kommun:

1. som är glest befolkade,
2. där det finns ensligt belägna fastigheter,
3. där det saknas farbar väg eller lämplig tilläggningsplats, eller
4. där det finns andra omständigheter som gör det synnerligen svårt att ordna fastighetsnära insamling.

Kommunen och en fastighetsägare får, under förutsättning att någon av omständigheterna i punkterna 1–4 är uppfyllda, komma överens om en plats så nära fastigheten som möjligt där avfallet ska hämtas. För flerbostadshus får de komma överens om att olika avfallsslag ska hämtas på olika platser.

Om kommunen och fastighetsägaren inte kan komma överens, ska kommunen besluta om en upphämtningsplats. Av beslutet ska det framgå var avfallet ska samlas in och om upphämtningsplatsen är enskild eller gemensam för flera fastigheter. Bestämmelsen finns i 3 kap. 37 § avfallsförordningen.

Från den 1 januari 2027 måste alla hushåll i Sverige ha fastighetsnära insamling av förpackningar.

Har din verksamhet matavfall, restavfall och tidningar som liknar avfall från hushållen så är det Miva som hämtar eftersom det räknas som kommunalt avfall. Kommunalt avfall uppstår normalt från till exempel kontor, personalmatsalar, restauranger, storkök och butiker.

Matavfall som uppstår vid livsmedelsproduktion eller hos en livsmedelsgrossist räknas inte som kommunalt avfall och hämtas därför inte av Miva. För detta får du anlita valfri entreprenör med tillstånd att transportera avfall.

Ja, från 2026 blir det obligatoriskt för alla att sortera sitt matavfall separat. Den som inte redan har ett brunt sopkärl kommer automatiskt att få ett under vecka 11–13 2026.

Örnsköldsvik har haft en dispens från kravet för att kunna samordna det fortsatta införande av separat insamling av matavfall och restavfall med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Krav på utsortering och separat insamling av matavfall gäller i hela landet från den 1 januari 2024.

Du som önskar kompostera allt ditt matavfall på heltid och därför inte vill ha något brunt kärl behöver först göra en anmälan till kommunen. Kommunen fattar ett beslut som Miva behöver få ta del av. Det innebär dock inte någon lägre sophämtningsavgift, förutom att viktavgiften för matavfallet uteblir.

Kostnaden för de matavfallskärl som behöver köpas in kommer att bekostas av avfallstaxan. 2026 förändrades taxan då det inte längre är frivilligt att sortera ut matavfall. Den miljöstyrning som tidigare funnits med lägre viktavgift för kunder med brunt kärl försvinner. Alla kunder får samma viktavgift.

I praktiken innebär detta att de som sorterat ut matavfall sedan tidigare nu får en något högre viktavgift och de som inte sorterat matavfall får en något lägre viktavgift. Miljöstyrningen gjorde att de som tidigt valde att ha ett brunt kärl under tiden det var frivilligt betalade mindre än den genomsnittliga kostnaden. De som bara hade ett grönt kärl betalade i gengäld något mer. De som skaffade brunt kärl tjänade alltså på det under tiden det var frivilligt. Nu betalar alla lika mycket per kilo avfall de lämnar. Precis som tidigare är det fortsatt inte någon hämtningsavgift för det bruna kärlet.

Kommunfullmäktige har tagit beslut om hur de förpackningsslag som genererar störst volym ska samlas in från villor. Förutom kärl för mat- respektive restavfall får varje villa ett sopkärl för pappersförpackningar respektive plastförpackningar. Tills vidare lämnas metall- och glasförpackningar fortsatt på återvinningsstation eller återvinningscentral.

Även när fastighetsnära insamling av förpackningar börjas kommer det fortfarande att vara producentansvar för förpackningar. Det innebär att producenterna som sätter förpackningar på marknaden ska bekosta insamlingen och återvinningen av dem. Kommunerna och i vårt fall Miva får ersättning enligt en schablonmodell för att samla in förpackningarna som sedan överlämnas till producenterna. Förhoppningen är att denna ersättning ska täcka de kostnader som Miva kommer att ha för insamlingen av förpackningar så att taxan inte behöver höjas på grund av detta. Det är dock för tidigt för att veta om så blir fallet.

Om en vattenläcka inte kan åtgärdas inom 24 timmar ställer vi upp en dricksvattentank i det område som är utan vatten. Där kan man hämta vatten i egna kärl. Om reparationen beräknas ta kortare tid ställs normalt ingen tank ut. Ibland kan en dricksvattentank placeras ut tidigare vilket oftast beror på att det finns prioriterad verksamhet i området, som exempelvis en förskola eller ett äldreboende.

Nödvatten

Om vi får en allvarlig och längre driftstörning av dricksvattenleveransen kommer vi att distribuera dricksvatten på annat sätt. Det gör vi genom att ställa ut nödvattentankar. Tankarna placeras i områden där det finns behov och utifrån en på förhand framtagen plan baserat på antal boenden och prioriterade verksamhetsutövare i området. Tankarna fylls sedan på kontinuerligt så länge behov finns.

Om en vattenläcka inte kan åtgärdas inom 24 timmar ställer vi upp en dricksvattentank i det område som är utan vatten. Där kan man hämta vatten i egna kärl. Om reparationen beräknas ta kortare tid ställs normalt ingen tank ut. Ibland kan en dricksvattentank placeras ut tidigare vilket oftast beror på att det finns prioriterad verksamhet i området, som exempelvis en förskola eller ett äldreboende.

Nödvatten

Om vi får en allvarlig och längre driftstörning av dricksvattenleveransen kommer vi att distribuera dricksvatten på annat sätt. Det gör vi genom att ställa ut nödvattentankar. Tankarna placeras i områden där det finns behov och utifrån en på förhand framtagen plan baserat på antal boenden och prioriterade verksamhetsutövare i området. Tankarna fylls sedan på kontinuerligt så länge behov finns.

Syftet bakom lagen som kom 1 januari 2025 var att bidra till att mer textil återanvänds och återvinns. Man ville se textilavfall som en resurs och istället för att förbränna textilavfall fanns en ambition att mer skulle återanvändas och säljas på nytt eller materialåtervinnas om textilen var trasig och utsliten.

Lagen fick dock väldigt stor effekt och textilbergen blev snabbt för stora för kommuner och second hand-aktörer att hantera. Det finns få som kan ta emot textil i nästa steg och mycket av textilavfallet var dessutom i för dåligt skick för att kunna återvinnas eller återanvändas. Situationen blev till sist ohållbar och regeringen valde att ändra reglerna.

Från den 1 oktober 2025 får du därför åter slänga textilier som är trasiga, smutsiga eller mögliga i den vanliga soppåsen tillsammans med restavfallet.

• Textilier som är trasiga, smutsiga, mögliga eller angripna av skadedjur ska du slänga i hushållssoporna. Det gäller även strumpor och underkläder. På våra återvinningscentraler lämnar du dessa textilier i behållaren för energiåtervinning.
• Hela och rena textilier som kan användas igen ska du precis som tidigare lämna till second hand eller i PMU:s insamlingsbehållare som finns på alla återvinningscentraler.