- Startsida
- Kundservice
- Vanliga frågor
Vanliga frågor
Här har vi samlat svar på massor av vanliga frågor som vi får. Hoppas vi kan hjälpa dig också. Sök fritt eller välj kategori.
Filtrera resultatet
Det här formuläret postas automatiskt
-
Varför får inte jag som har hemkompost en lägre taxa?
Det nationella miljömålet, som ligger bakom införandet av separat insamling av matavfall, bygger på att så många som möjligt ska sortera ut sitt matavfall i det bruna kärlet. På så sätt utvinns både energi och växtnäring ur matavfallet. Örnsköldsviks kommunfullmäktige har därför beslutat att man får en lägre viktavgift om man väljer det alternativet. Precis som tidigare har du som hemkomposterar en lägre kostnad eftersom vikten i det gröna kärlet minskar. Du har också fördelen att du får egen jord.
En hemkompost kräver både vilja, kunskap och engagemang. En illa skött kompost riskerar att avge dålig lukt och dra skadedjur till sig. Det finns också en risk att den gör mer skada än nytta för miljön då den exempelvis kan komma att släppa ut växthusgaser. Skulle den lägre vikttaxan ges till de som hemkomposterar skulle det abonnemanget ge den klart lägsta kostnaden och risken finns då att man komposterar enbart av ekonomiska skäl, inte av miljöskäl eller att man vill få egen jord. Chanserna att det nationella miljömålet uppfylls skulle då också minska.
-
Vad är biogas och biogödsel?
Biogas (fordonsgas) bildas när organiskt material (t ex matrester, växter, gödsel och avloppsvatten) bryts ned av mikroorganismer i syrefria miljöer. Biogastekniken innebär att man utnyttjar mikroorganismernas naturliga förmåga att omvandla organiskt avfall till förnybar energi.
Efter biogasprocessen blir det kvar en produkt som innehåller all den näring som fanns med från början. Dessutom omvandlas en stor del av det bundna kvävet till en form som är lättillgänglig för grödan. Detta är en fördel då ett av miljöproblemen i det moderna lantbruket är utlakningen av kväve från marken. Restprodukten benämns olika, men mest förekommande är biogödsel, biomull eller rötrest.
-
Tjänar jag något på att skaffa ett brunt kärl för matavfall?
Ja, du bidrar till en bättre miljö för oss alla samtidigt som du minskar dina kostnader för sophämtningen. Hur mycket du tjänar beror på dina sorteringsvanor och hur mycket sopor du har idag.
Den som väljer att sortera sitt matavfall separat i ett brunt kärl får en lägre viktavgift för avfallet i både det gröna och bruna kärlet. Övriga behåller sitt gröna kärl och samma viktavgift som tidigare.
-
Papperspåsen fryser fast i kärlet, vad ska jag göra?
Under den kalla årstiden händer det att sopor, och då särskilt papperspåsar för matavfall, fryser fast på sidorna och i botten av kärlet. Det gör att kärlet inte kan tömmas ordentligt vid tömningstillfället. Det påverkar däremot inte viktavgiften eftersom kärlet vägs både före och efter tömning. Det är inte heller någon hämtningsavgift för det bruna kärlet. Det är fastighetsägarens ansvar att ta loss eventuellt fastfrusna sopor.
Bästa sättet för att slippa fastfrusna sopor är att se till att både kärlet och påsarna är torra.
Testa även att spraya insidan av ditt kärl med mat- eller rapsolja. Men tänk på att det
inte får vara frityrolja eller motorolja och att du endast sprayar en tunn hinna. -
Måste jag använda papperspåsen till matavfallet?
Ja, att använda papperspåsar för matavfallet är det mest miljlövänliga sättet att paketera matavfall som ska rötas för att ge både energi och näringsämnen. Därför är det också viktigt att använda de papperspåsar som Miva tillhandahålle eftersom det är speciellt framtagna för matavfall.
Det är mycket viktigt att använda den påshållare som vi tillhandahåller. Den gör att påsen ventileras och därmed håller mycket bra. Naturligtvis är det också viktigt att låta blött matavfall rinna av innan det läggs i påsen. Till din hjälp får du en praktisk slaskskrapa.
Det är också viktigt att inte använda en vanlig sophink eller sätta en plastpåse utanpå papperspåsen, eftersom det gör att papperspåsen inte kan andas och därför lätt går sönder.
-
Kan jag lägga tidningspapper tillsammans med matavfallet?
Ja, för att matavfallet ska bli torrare och papperspåsen mer hållbar kan du utan problem blanda i tidningspapper, vita och oblekta servetter/hushållspapper eller rivna äggkartonger.
Färgade servetter och hushållspapper lägger du bland övrigt restavfall, eftersom färgerna innehåller mycket tillsatser som man vill undvika i rötningen av matavfallet.
-
Kan jag lägga allt som är biologiskt nedbrytbart i det bruna sopkärlet?
Nej, det är endast matrester som får läggas i det bruna sopkärlet. För att matavfallet ska bli torrare och papperspåsen mer hållbar kan du utan problem även blanda i tidningspapper, vita och oblekta servetter/hushållspapper eller rivna äggkartonger.
Många produkter marknadsförs som biologiskt nedbrytbara. Det kan vara allt ifrån kattsand till kläder. Det är svårt att sätta gränser för vad som biologiskt nedbrytbart i samma utsträckning och hastighet som matavfall. Matavfall bryts nämligen ner mycket fort och effektivt. Därför får andra biologiskt nedbrytningsbara produkter eller avfall inte läggas i det bruna sopkärlet då det riskerar att störa processen i biogasanläggningen dit matavfallet transporteras och behandlas.
-
Vad händer om jag lägger annat än matavfall i det bruna kärlet?
Det är endast matrester som får läggas i det bruna sopkärlet. För att matavfallet ska bli torrare och papperspåsen mer hållbar kan du utan problem även blanda i tidningspapper, vita och oblekta servetter/hushållspapper eller rivna äggkartonger.
Många produkter marknadsförs som biologiskt nedbrytbara. Det kan vara allt ifrån kattsand till kläder. Det är svårt att sätta gränser för vad som biologiskt nedbrytbart i samma utsträckning och hastighet som matavfall. Matavfall bryts nämligen ner mycket fort och effektivt. Därför får inte andra biologiskt nedbrytningsbara produkter eller exempelvis plastpåsar läggas i det bruna sopkärlet. Detta riskerar att störa processen i biogasanläggningen dit matavfallet transporteras och behandlas. Plastpåsar och dylikt kan dessutom fastna och förstöra viktig utrustning i biogasanläggningen.
-
Vad händer med restavfallet från det gröna kärlet?
Restavfallet transporteras för närvarande till en förbränningsanläggning i Umeå. Det innebär att avfallet energiutvinns och bidrar till produktion av el och fjärrvärme.
-
Hur kan jag som ägare till ett flerfamiljshus skaffa bruna sopkärl?
Även ägare till flerfamiljshus kan införa separat insamling av matavfall. Förutsättningarna kan naturligtvis vara olika och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter. Om du som fastighetsägare är intresserad av att sortera ut matavfallet separat erbjuder sig Miva att komma på ett kostnadsfritt platsbesök för att gemensamt titta på förutsättningarna i fastigheten/erna. Miva ger tips och råd på lämpliga lösningar och vilka anpassningar som är nödvändiga.
Flerfamiljshus får med automatik lika många påshållare som det finns lägenheter i fastigheten. Påsar kommer att levereras till fastighetsägaren som sedan avgör hur dessa ska hanteras, t ex genom att delas ut till lägenhetsinnehavarna eller placeras i soprummet där var och en får hämta efter behov.
Som fastighetsägare ansvarar du för informationen till de boende i fastigheten. Mot en avgift kan Miva dock hjälpa till att informera dem och på så sätt öka intresset och engagemanget bland de boende. Kontakta kundservice om du vill veta mer om separat insamlingv av matavfall i flerfamiljshus.
-
Kan företag och verksamheter sortera sitt matavfall separat?
I alla verksamheter uppstår det matavfall, exempelvis matrester, skal och kaffesump. Företag och verksamheter har därför också möjlighet att sortera sitt matavfall separat.
Beroende på företagets storlek kan en annan utrustning än den Miva tillhandahåller vara nödvändig och vissa anpassningar i soprum och liknande kan vara nödvändiga. Miva delar gärna med sig av tips och råd på lämpliga lösningar utifrån företagets förutsättningar.
Kontakta kundservice om du vill veta mer om separat insamling i företag och verksamheter.
-
Vad ska jag lägga i det bruna kärlet?
I det gröna kärlet slänger du ditt matavfall. Matavfall är sådant som blir över då du lagar mat eller har ätit. Matavfallet sorteras i särskilda papperspåsar. Du som inte har valt ett brunt sopkärl för matavfall slänger ditt matavfall som restavfall i det gröna kärlet.
Exempel på matavfall är matrester, bröd, kaffesump, tepåsar, mindre ben från kött, fågel och fisk, blommor och blad (inte jord), servetter och hushållspapper.
För att matavfallet ska bli torrare och papperspåsen mer hållbar kan du utan problem även blanda i tidningspapper, hushållspapper, vita/oblekta servetter eller rivna äggkartonger.