Lyssna

Vad kan du göra för avloppet

Du påverkar reningen av avloppsvattnet mer än du kanske tror. Reningen påverkar nämligen av vad du spolar ner i toaletten. Tyvärr spolas andra saker ner i toaletterna än det som de är avsedda för.

Reningsverken är först och främst byggda för att rena vattnet från näringsämnen som kväve och fosfor samt från organiskt material. Kemikalier, tungmetaller och medicinrester är mycket svårare att få bort ur avloppsvattnet. Dessutom slår dessa kemikalier ut de värdefulla mikroorganismer som renar vattnet på reningsverket. Utan mikroorganismer får vattendragen i anslutning till reningsverket ta emot både fosfor och kemikalier, vilket bidrar till syrebrist i vattendragen med exempelvis dålig lukt och övergödning som följd.

Eftersom avloppsreningsverk är inte byggda för att rena miljögifter har det på senare år blivit allt svårare att hålla jämna steg med de ökade utsläppen av miljögifter. Därför är det viktigare än någonsin att arbeta förebyggande och minska användningen av miljögifter i samhället. På fackspråk kallas detta uppströmsarbete, det vill säga det arbete som görs för att miljögifter från hushåll och anslutna industrier inte ska komma in i avloppssystemen. I det jobbet måste du hjälpa till!

Fultorka inte

Att fultorka innebär att torka sig själv, eller någon annan, med något annat än toapapper efter toalettbesök. Hushållspapper och våtservetter är inget som hör hemma i avloppet, utan i papperskorgen. Sådana våtstarka papper löser inte upp sig lika snabbt som toapapper. Istället fastnar de och skapar problem i pumpstationer och reningsverk.

Om du fultorkat dig innebär det också att du måste fulspola, det vill säga spola ned något annat än kiss, bajs och toalettpapper i toaletten. Inte bra.

Kasta snus i papperskorg

Varje dag slängs 4 miljoner snusprillor i svenska toaletter. Det är vår vanligaste ”fulspolning” och innebär 1 100 ton snus varje år. Det är lätt att förstå att det sättet att använda våra toaletter innebär en påfrestning på både våra reningsverk och vår natur. Snus innehåller nämligen den miljöfarliga tungmetallen kadmium, som inte bryts ner i naturen. Ha alltid en papperskorg på toaletten där snus och annat skräp kan slängas.

Torka upp matfett

Överblivet fett från matlagning ska inte spolas ner i avloppet eftersom det orsakar stopp. Sug upp fettet i stekpannan med hushållspapper och släng i matavfallspåsen eller bland övrigt restavfall. Eller låt det stelna och skrapa sedan ur och släng. Fett är inte bra för ledningsnätet eftersom det stelnar på vägen till reningsverket. Stora ansamlingar av fett gör till sist att det blir stopp i ledningen. Har du mycket fett över, exempelvis om du har friterat något, samla upp fettet i en petflaska eller mjölkkartong och släng bland övrigt restavfall.

Överdosera inte

Tvätten blir inte renare för att du använder mer tvättmedel. Genom att dosera rätt vid disk och tvätt är du snällare mot vattnet och miljön. I vår kommun är vattnet mjukt vilket innebär att du kan tvätta och diska med den lägsta rekommenderade doseringen då tvål, tvätt- och diskmedel löddrar lätt.

Duscha med svanen

Allt som hamnar i vattnet påverkar kretsloppet. När du duschar blir vattnet smutsigt. Det är okej så länge det inte hamnar en massa onödiga kemikaler i vattnet. Köp produkter märkta med Svanen, Bra Miljöval eller EU-blomman.

Lämna till återvinningscentral

I avloppsreningsverken finns det fantastiska bakterier som hjälper oss att rensa och rena vattnet. Men ämnen som målarfärg, kemikalier och lösningsmedel tar död på dessa bakterier, och det är varken bra för oss eller miljön. Se alltid till att lämna farligt avfall till en återvinningscentral.

Läkemedel till apotek

Mediciner hör hemma i människokroppen och inte i toaletten. I avloppet tar mediciner död på de goda bakterierna som hjälper till att rensa och rena vattnet. Lämna gamla eller överblivna mediciner till ditt apotek.

Skräp är skräp

Släng skräp som tips, bindor, kondomer med mera i soppåsen, inte i toaletten. I reningsverkens rensgaller, som tar emot inkommande vatten, fastnar olika saker som t ex leksaksbilar, tabletter av olika slag, kalsonger, sprutor, tops, bindor, tamponger, kondomer och hårstrån. Vissa saker kan ju av misstag ha spolats ner, men de orsakar ändå många gånger problem, framför allt i våra pumpar som sätts igen.

Sidan publicerad 2018-01-25

Vanliga frågor

Vad är skillnaden på ytvatten, grundvatten och råvatten?
Läs svaret här

Lukta och smaka först

#8 10-20 procent av alla inköpta livsmedel slängs helt i onödan, vilket är ett slöseri som kostar ett genomsnittligt hushåll omkring 5 300 kronor om året. De pengarna kan du göra annat för om du vågar lukta och smaka på mat du överväger att slänga.

Fler miljötips