Lyssna

Avloppsreningsverk

Inom Örnsköldsviks kommun finns 30 reningsverk varav Bodum, Prästbordet och Knorthem är de tre största. Tillsammans renas varje år ungefär 6,8 miljoner kubikmeter avloppsvatten från 36 500 personer och ett antal industrier.

Så renas avloppsvatten

Allt som vi spolar ner i avloppet transporteras via ledningar till ett avloppsreningsverk. I reningsverket renas spillvattnet (avloppsvattnet) både mekaniskt, kemiskt och biologiskt. När vattnet är färdigrenat kontrolleras det och släpps sedan ut i havsvikar, älvar och åar.

Sättet att rena avloppsvattnet på varierar något beroende på avloppsreningsverkets storlek. Vid reningsverket i Bodum, som är ett av våra större avloppsreningsverk, passerar avloppsvattnet tre olika steg.

Klicka på bilden för större upplösning.

Mekanisk rening

1. Rensgaller
Först passerar avloppsvattnet ett rensgaller som fångar upp föremål större än 3-6 millimeter. Varje år fångas 60 000 kilo rens eller skräp upp i reningsverken som sedan transporteras till sopförbränning. Det är skräp som aldrig borde ha hamnat i toaletten. När fel saker spolas ned i toaletten störs processen i reningsverket och hindrar oss från att återföra näring till kretsloppet. Dessutom kan det fastna och orsaka stopp och översvämningar på vägen till verket eller redan hemma hos dig.

2. Sandfång
Spillvattnet går därefter vidare till sanfånget. Här avskiljs sand och andra tyngre partiklar genom att allt som är tyngre än vatten sjunker till botten. Sanden pumpas från botten upp till en ränna och in i en sandavvattnare. Här avvattnas sanden innan det går vidare till en stor container. Spillvatten som är kvar avskiljs och leds tillbaka till sandfånget och förs nu vidare till försedimenteringen.

Kemisk rening

3-4 Flockningskanal och försedimentering
I kanalen innan försedimenteringen tillsätts ett flockningsmedel. Medlet gör att smuts klumpas ihop och bildar större partiklar som sjunker till botten i bassängen. Där rensas spillvattnet från näringsämnet fosfor som kan orsaka att exempelvis sjöar växer igen. En stor skrapa för sedan slammet från bassängens botten och yta till en ränna för vidare pumpning till slamhanteraren. Spillvattnet som fortfarande är lite grumligt går nu vidare till biologisk rening.

Biologisk rening

5. Biosteg
Efter försedimenteringen rinner vattnet till biosteget som är en stor bassäng fylld med mikroorganismer. Den biologiska reningen kan liknas vid den naturliga självreningen i ett frisk vattendrag. Principen är att man använder mikroorganismer som finns naturligt i avloppsvattnet och låter dessa växa och föröka sig. I den biologiska reningen arbetar flera miljoner mikroorganismer med att äta upp urin och avföring.

För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre via stora syrepumpar. Därigenom härmar vi naturens eget sätt att bryta ner föroreningar eftersom mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar. Dessa mikroorganismer är känsliga för kemikalier och därför är det viktigt att du inte spolar ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet som därmed slår ut mikroorganismerna. Utan mikroorganismer får vattendragen i anslutning till reningsverket ta emot både fosfor och kemikalier, vilket bidrar till syrebrist i vattendragen med exempelvis dålig lukt och övergödning som följd. När mikroorganismerna gjort sitt jobb går spillvattnet över till eftersedimentering.

6. Eftersedimentering
Vattnet rinner sakta ner i en ränna till tre bassänger. I bassängerna får nu de mikroorganismer, som också sluppit ut från biosteget, lugnt sjunka ner till botten för att bilda en matta av slam. För att biosteget inte ska tappa alla sina "arbetande" mikroorganismer måste en viss mängd mikroorganismer (slam), föras tillbaka till biosteget för att kunna fortsätta sina uppdrag. Om det är lågt flöde till avloppsreningsverket kan antalet mikroorganismer bli för många. Dessa mikroorganismer, eller slam, leds till slamförtjockaren. Ibland finns ytterligare lite slam kvar som tas tillbaka för ännu ett varv i reningsproceduren. Det vatten som är kvar nu är så rent att man kan släppa ut det i närmaste vattendrag i anslutning till reningsverket.  

Slammet värmer

 

Klicka på bilden för större upplösning.

Slamförtjockare
Efter att avloppsvattnet har renats är slammet fortfarande mycket tunt och går därför vidare till en slamförtjockare. I slamförtjockaren sjunker slammet till botten och pumpas sedan vidare till en rötkammare.  

Rötkammare
Rötkammaren används för att ta bort skadliga bakterier så att slammet ska kunna återgå till kretsloppet och användas som exempelvis gödning på åkrar. Inne i rötkammaren är det syrefritt och cirka 37 grader varmt. Slammet stannar här ungefär 25 dygn för att rötas.

Mikroorganismer bearbetar slammet och metangas, som även kallas biogas, bildas. Gasen blir till värme i en gaspanna och används för att värma reningsverket. Slammet går sedan vidare till en slamavvattnare.

Slamavvattnare
Slammet avvattnas i en centrifug. Efter avvattningen ser slammet ut som jord och innehåller massor av näringsämnen. Det avvattnade slammet transporteras till kompostering där det blandas med bark. Allt vatten som avlägsnas ur slammet återförs till avloppsreningsprocessen.

Ladda ner vår folder om hur vatten produceras och renasPDF (pdf, 453.1 kB)

Vi renar ditt vatten

Allt du behöver kunna är att vrida på en kran och spola rätt. Vi renar vattnet både före och efter att du har använt det.

Sidan publicerad 2017-08-07

Vanliga frågor

Vad gör jag om dricksvattnet luktar och smakar konstigt?
Läs svaret här

Ställ en skräphink i badrummet

#6 Ställ en skräphink i badrummet för sådant som inte ska kastas i avloppet, t ex bindor, trosskydd, tamponger, kondomer, bomullstops, tandtråd, våtservetter, tvättlappar och pappershanddukar.

Fler miljötips